Ataxi är grekiska för ”brist på ordning” och används som en medicinsk term för svårigheter att samordna rörelser. Ataxi uppstår ofta till följd av skador i lillhjärnan (cerebellum) men kan även bero på skador i balansorganet, hjärnstammen, ryggmärgen eller i perifera nerver.
Vad samordnar lillhjärnan?
Lillhjärnan är framför allt viktig för balansen och finregleringen av våra rörelser. Den tar emot information om kroppens läge och rörelser, och samordnar den informationen med de order om viljestyrda rörelser som kommer från storhjärnan. Tack vare detta blir rörelserna mer finstämda.
Är dysfagi ärftligt?
Sjukdomen orsakas av en ärftlig genmutation och ser olika ut för de två olika typerna av sjukdomen, dystrofia myotonika typ 1 och dystrofia myotonika typ 2, varav den förstnämnda är den vanligaste formen av muskeldystrofi hos vuxna.
Vad är ataxi hund?
Ataxi är då hunden har svårt att koordinera sina rörelser och orsakas av att nervsystemet inte fungerar som det ska och degenereras. Degeneration av cerebellum och då specifikt purkinjecellerna och granulacellerna ger en form av ataxi kallat cerebellär ataxi.
Vad betyder cerebellär?
Om lillhjärnan, själva koordinationscentrumet i hjärnan, störs så får man det vi kallar för cerebellära ataxier. Det kommer från ordet ”cerebellum” som betyder just lillhjärna. Men sedan kan förbindelserna med lillhjärnan skadas också, och det kan till exempel vara det vi kallar baksträngarna i ryggmärgen.
Vad är motoriska impulser?
Motoriska nerver skickar impulser från CNS till muskler och organ. Motoriska systemet delas in i viljestyrd(somatiska) och icke viljestyrd(autonoma). Somatiska kontrollerar skelettmuskulatur och sinnen samt autonoma tar hand om inre organen och systemen som kan inte kontrolleras av människa.
Vad är en Axon?
Nervceller har nervtrådar som leder signaler
Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter.
Vilka drabbas av dysfagi?
Både barn och vuxna kan drabbas av dysfagi. Orsakerna kan vara en skada i hjärnan eller nervsystemet, tumörer eller olika missbildningar i munnen, svalget eller matstrupen. Med ökande ålder försämras ofta sväljningen och dysfagi är vanligt i den åldrande delen av befolkningen.
Kan man bli av med dysfagi?
Sväljsvårigheter kan minskas genom att anpassa kosten. Viss föda och dryck är lättare att hantera när man har en viss typ av dysfagi. Ibland kan man även behöva berika det man äter för att undvika näringsbrist till följd av den föda som man inte kan svälja.
Vad är orsaken till dysfagi?
Bakomliggande orsaker till detta kan vara stroke, Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar. Även demenssjukdom, skallskador och tumörsjukdom kan orsaka ät- och sväljningssvårigheter. Muntorrhet, speciellt hos äldre, kan orsaka sväljningssvårigheter.
Varför får man ataxi?
Sjukdom/tillstånd
Ataxi är grekiska för ”brist på ordning” och används som en medicinsk term för svårigheter att samordna rörelser. Ataxi uppstår ofta till följd av skador i lillhjärnan (cerebellum) men kan även bero på skador i balansorganet, hjärnstammen, ryggmärgen eller i perifera nerver.
Vilken hjälp kan man få om man drabbats av afasi?
Behandling. Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har. I början är det vanligt att få individuell språklig träning hos en logoped. Hen arbetar med att hjälpa personer som har besvär med kommunikation, språk, tal och röst.
Vad är cerebellär atrofi?
Cerebellär ataxi är inte en enskild sjukdom, utan en beskrivning av symtom som beror på en skada eller sjukdom i lillhjärnan. Vid cerebellär ataxi klarar du inte att samordna dina rörelser, utan de blir skakiga och utan precision. Besvären blir oftast kvar resten av livet.
What is ataxia?
What is ataxia?
What is Ataxia?