Vad är gammastrålning?

Vad är gammastrålning och varför uppstår det?

När en atomkärna sönderfaller vid exempelvis β-sönderfall frigörs ofta energi vilken avges i form av gammastrålning. Strålningen består av elektromagnetisk strålning med hög energi och stor räckvidd, i luften kan den nå hundratals meter. Styrkan avtar dock med kvadraten på avståndet.

Vad kan gammastrålning?

Tack vare deras genomträngande förmåga används gammastrålning och röntgenstrålning inom medicinen som till exempel i datortomografi och strålbehandlingar. Då strålningen är joniserande kan den förändra molekyler, särskilt DNA, vilket kan orsaka cancer.

Vad består gamma strålning av?

Gammastrålning är en form av elektromagnetisk strålning med hög energi. Gammastrålning är inte partiklar. Den består ju inte av bitar av atomkärnor, utan av energi i form av elektromagnetisk vågrörelse, precis som vanligt ljus, och radiovågor.

Hur stor är bakgrundsstrålningen?

Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1-2 millisievert (mSv). Omräknad per timme ger den naturliga strålningen en stråldos på 0,0001-0,0002 millisievert (mSv).

Vad är det som gör att atomkärnor sönderfaller?

Radioaktiva ämnen innehåller för många neutroner i atomkärnan i förhållande till antalet protoner. Det gör atomerna instabila, och för att skapa stabilitet, avger de strålning – eller sönderfaller. Atomens storlek avgör vilken slags strålning den avger.

Varför sker Alfasönderfall?

Att alfasönderfall är vanligt bland atomkärnor beror på att alfapartiklarna är väldigt stabila och starkt bundna system, med en liten massa i förhållande till massan hos de fyra ingående nukleonerna. De avges framför allt när det är gynnsamt för atomkärnan att avge en lätt produkt men med en stor frigjord energi.

Vilka tre olika typer av radioaktiv strålning finns det?

Joniserande strålning kan delas in i elektromagnetisk strålning, en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält (gammastrålning och röntgenstrålning) och partikelstrålning, en ström av partiklar från atomkärnor (alfa-, beta- och neutronstrålning).

Vilka olika typer av strålning finns det?

Det finns två typer av strålning; joniserande och ickejoniserande. Strålning kan antingen vara en elektromagnetisk vågrörelse eller partikelstrålning. Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner från atomer i det ämne som utsätts för strålning, eller för att slå sönder ämnets molekyler.

Vilka joniserande strålning finns det?

Viktiga typer av joniserande strålning
  • Alfastrålning.
  • Betastrålning.
  • Gammastrålning.
  • Neutronstrålning.
  • Röntgenstrålning.

Vad stoppar de olika radioaktiva Strålningarna?

Den stoppas av flera meter vatten, decimetertjock betong eller av bly.

Vad händer i betasönderfall?

Betastrålning. Ett betasönderfall sker genom att en neutron sönderfaller till en proton, en elektron samt en antineutrino. En antineutrino är en partikel med en väldigt liten massa och utan elektrisk laddning.

Vilken är den farligaste joniserande strålningen?

Radioaktiv strålning indelas ofta i tre typer: Alfa-, beta- och gammastrålning. Alfastrålningen är den farligaste, även om den är betydligt mindre energirik än de andra. Alfastrålningen består av kärnorna i heliumatomer, som far genom luften i mellan 10 000–20 000 kilometer per sekund.

Hur mycket strålning klarar man?

En stor akut dos ger stora skador på bland annat slemhinnor och blodceller, och i värsta fall dör den utsatta personen direkt. Utsätts man för minst 1000-2000 mSv under en kort tid kan man bli akut sjuk. En strålskadad person som snabbt får sjukhusvård kan överleva en stråldos på minst 4000 mSv.

Hur mycket är en millisievert?

millisievert (mSv), eller miljondels sievert, dvs. mikrosievert (µSv). Doshastigheten anger hur stor människans stråldos är under en viiss tid. Doshastighetens enhet är sievert per timme (Sv/h).

Hur mycket radioaktiv strålning är farlig?

Strålsjuka. Ifall hela kroppen exponeras för en mycket hög stråldos (över en sievert, det vill säga 1000 millisievert) under en kort tid, utvecklas strålsjuka. En stråldos på mer än 8 sievert under en kort tid leder med stor sannolikhet till döden.

Fysik 1 Gammastrålning

Fysik 1 Gammastrålning

Atom- och Kärnfysik2 – ”Alfa-, beta- och gammastrålning”

Lämna en kommentar